Inne eller ute?

Den pågående virusspridningen har gjort att myndigheterna rekommenderar människor över 70 år att stanna inne. Tur att man bara är 69! Skämt åsido, visst ska man ta uppmaningen på allvar, fast jag tror att det är en ganska grov generalisering att i alla lägen hålla sig inomhus i vårens tid. I nuläget har flera fotoresor, föreläsningar och andra evenemang ställts in. Jag tänker verkligen passa på och utnyttja den oväntade ledigheten till att vara ute så mycket som möjligt, inte i folksamlingar och affärer utan i den fria naturen där skogen, kusten och vitsippsbackarna bjuder på en energipåfyllning utan risk att bli smittad. Jag inser att inte alla har möjligheten att ta sig ut i naturen utan att passera eventuellt virusbärande individer. Men de som kan bör verkligen ge sig tid att genom vistelse i markerna komma bort från oro och ständigt mediabrus. Dessutom stärker vistelse i naturen immunförsvaret. Det behöver vi verkligen nu.

Gårdagens besök i ett par nyckelbiotoper i en skog nära mig gav både mycket frisk luft, en del bra bilder och inte minst tid för kontemplation och fascination. Med en välfylld termos och något gott därtill, lutad mot en gammal tall med utsikt över en mindre mosse, gavs möjlighet att lyssna till bofinkens glada sång, den lilla gärdsmygens eneregitrudelutter och ringduvans dova läte. Det är livskvalité! Nu när vi berövas möjligheten att umgås med varandra under vanliga omständigheter, kan vi kompensera detta med prestationsfria timmar i lugnt tempo i naturens hägn. Kanske ger vi oss också möjlighet och tillfälle att reflektera över vår plats i tillvaron. Vad kan jag göra annorlunda för att bidra till en bättre värld när krisen är över? Kan helt nya tänkesätt ges möjlighet att slå rot där vi inte utnyttjar den biologiska mångfalden och varandra bara för egen vinning? Det kommer att bli en intressant om än oviss framtid.