Mindfulness inom fotografin

Mindfulness inom fotografin

Det finns perioder då fotograferingen verkar att gå i stå. Det finns ingen energi för att göra nya bilder. Jag tror att alla fotografer drabbas av detta fenomen lite då och då. Just nu är jag lite inne i en sådan period. Det ligger några härliga resor framför mig och projektet med jätteträd som jag har framför mig ser jag verkligen fram emot att ta tag i. Övrigt fotograferande har inte kännts inte lika angeläget tills jag tog tag ett nytt sätt att fotografera. Ja, nytt och nytt, jag har praktiserat Mindful Photography för ett par år sedan, men sedan föll det i glömska.

Mindful Photography eller kontemplativt fotograferande är något av ett nytt sätt att se på bildskapande med kamera. I vanliga fall sätter vi snabbt upp hinder för att se motiven. Hindren kan ofta bestå i föreställningen om hur den färdiga bilden ska bli, om den kommer att få många klick på sociala media, om den är tillräckligt bra, jämförelser mot tidigare bilder, både egna och andras. Vi letar aktivt motiv som vi tror ska bli bra bilder och det i sig är ett hinder för att göra bilder.

Hur fungerar då Mindful photography i jämförelese  med ”vanlig” fotografi? Några saker är avgjort annorlunda, andra påminner mycket om det vi redan gör. Det avgörande är hur närvarande du lyckas vara. Hur du lyckas att hejda ditt tankeflöde som distraherar dig från den verklighet du har framför dina ögon. Att släppa tankar på vad som är vackert eller fult och bara se det som är hör till det svåraste. Man kan säga att det finns tre steg i sättet att fotografera på ett mindfullt sätt:

  • När du rör dig ute för att fotografera, leta inte efter motiven. Låt dem i stället komma till dig. Hurdå? Jo, genom att först ge dig tid att släppa vardagsflödet av tankar och sedan sakta ta dig framåt i området du befinner dig i. Nu gäller det att, utan att aktivt leta, vara uppmärksam på företeelser som väcker din uppmärksamhet. Detta kräver träning och i början kan det vara bra att gå ut med intentionen att se färger och någon annan gång se former. Stanna upp och lita på det du såg.
  • Har du väl fått klart för dig vad det var som stoppade dig, gäller det att hålla kvar känslan utan att värdera eller jämföra. Stanna upp i varseblivandet.
  • Tredje steget blir då att ta bilden så som du såg den. Inga lägga till några konstigheter eller göra om motivet. Välj brännvidd, bländare och exponeringstid så att det motsvarar din varseblivning av motivet. Känn inte heller någon press att det ska bli något speciellt eller vackert. Gör bara en bild på det som stoppade dig.

Det här bara skummar lite på ytan av vad Mindful photography är. Vill du lära dig mer, gå gärna in här och läs om Contemplative Photography. Jag kanske återkommer här om mer tankar i ämnet.

Vad vet vi egentligen?

Vad vet vi egentligen?

Månpyramiden

Månpyramiden

Molnen håller inne med sitt utlovade innehåll när vi börjar vandringen uppför den leriga stigen mot toppen av det som kallas månpyramiden. Jag befinner mig i Bosnien strax utanför Visoko, en ort där fröet till att skriva om vår historia har grott. Stigen blir brantare och smalare och på några ställen stannar vi för att titta på utgrävningar som gjorts ett par meter ner i jordlagret som döljer hemligheter förborgade sedan över 20 000 år sedan. Under den täckande ytan finns stenblock som är tillverkade av människor långt tidigare än man trott att det varit bebott. Månpyramiden och dess större granne solpyramiden består av någon form av betong vars hårdhet är mycket större än det vi kan tillverka idag. Genom vetenskapliga metoder är det klarlagt att dessa byggstenar inte är av naturligt ursprung utan tillverkade av människor. Mellan två stenblock har man hittat organiskt material i form av löv där man genom kol14-metod kunnat konstatera att åldern är kring 28 000 år. Byggnadsverken bör alltså ha uppkommit långt tidigare än vad våra etablerade historiker och arkeologer ansett vara möjligt.

_DSK7695

Byggblock på månpyramiden

Väl uppe på toppen av månpyramiden infinner sig ett lugn och en kontemplativ stämning sprider sig bland deltagarna. Här känns det naturligt att hitta en plats att slå sig ner på för en stunds meditation. Tankar på hur, vad, när och varför kan inte hindras från att dyka upp. Vad döljer dessa pyramidformade kullar? Vem byggde dem och varför? Hur kunde man tillverka betong som är mycket hårdare än det vi kan åstadkomma idag?

Teorier om varför de byggdes är otroligt spännande att ta del av. Förhöjda mätbara energier runt pyramiderna och framför allt på dess topp skvallrar om att det kanske var detta som var anledningen till konstruktionen – att ta tillvara energi på ett sätt som vi idag inte har kunskap om. Tanken är svindlande. Vad skulle det kunna betyda för mänskligheten om vi kunde hitta nyckeln till detta?

Att det inte är helt enkelt att komma ut med sådana här teorier skvallrar det hårda motstånd som forskare kring dessa byggnadsverk får utstå. Skulle dessa teorier stämma måste vi skriva om historien från grunden. Det är ju inte så populärt bland andra forskare som byggt sin karriär och sitt rykte på den etablerade historien som mer passar in i vårt mönster där vi idag är de mest högstående av civilisationer. Det är svårt att erkänna att det fanns en annan kunskap tidigare som vi förlorat utmed vägen.

Stunden på toppen av månpyramiden är över och det är dags att anträda nerfärden i det begynnande regnet. Leriga men vid gott mod är det dags för vidare äventyr i Visokos magiska omgivningar.

Solpyramiden i Visoko

Solpyramiden i Visoko

 

Året som gått

Året som gått

Läs gärna min årskrönika med fokus på fotografering och fotoresor här: